Nu när jag mår så jävla bra så känns det lite läskigt. För här uppe på toppen blir man så småningom nerputtad av livet, nån galen brud, det faktum att man ibland glömt hur verkligheten ser ut. Nerputtad av att ögonen öppnas. Men utsikten just nu är så vacker och luften så frisk och lätt att andas. Njuter för fullt, med en viss försiktighet i åtanke. Blir det att fall tar jag emot mig. Jag har jobbat på den styrkan. Och så backar jag. Men nu..........glädje och värme.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar