Jag hänger inte med ibland. Precis när jag nästan landat i ett lugn så kommer verkligheten ifatt. Osäkerheten i mig levereras som ett brev på posten.
Från värme till kyla. Från att vara viktigast till att falla ner från topplistan.
Det ÄR så. Jag VET det. Jag har valt det så många gånger. Men det gör ont oavsett. Och det är aldrig lätt. Det är aldrig OK. Men jag kan inte göra nåt. Mitt kontrollbehov jag så osexigt lägger till högen av mina andra fantastiska egenskaper tvingar bara iväg det jag vill ha nära.
Livet.......man måste tänka på hjärtat. Vart det befinner sig och hur det mår.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar