Pappa skjutsade till Västerås.
Jag: Äntligen. Nu får jag tillbaka min bil......
Livet: nej du din idiot. Inte än. Men du ska få köra en liiiiiten bit. Sen ska det bli ett nytt fel på den. Så inte bli för glad än heller lilla gumman.
Jag började gråta. Det blev lite jobbigt. Bilen fick vara kvar i Västerås.
Min älskade pappa ordnade så jag får låna en bil hela nästa vecka så att jag kan skjutsa grabbarna till allt dom nu ska på. Tack gode Gud. Vad hade jag annars gjort!!!
Å så lite mer. I morse betydde jag allt. Nu på kvällen, inte lika mycket.
Livet!!! MEN, det bästa är dom som finns när det verkligen behövs. Pappa. Och Hugo har varit en ängel idag. Älskade fina, omtänksamma unge!!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar