Kommer jag alltid att vara "skadad" av sveken, eller kommer jag kunna släppa det och gå vidare fullt ut och kanske våga lita på någon till 100% igen.
Hur kan en människa vara så trög som jag är.
Bara för att en kille behandlar mig som jag inte ens existerade och skulle inte ens pissa på mig om jag brann, för att den andra inte är redo för någon som har barn för att sedan dejta en som har, för att den tredje behöver tid för sig själv men hoppar in ett ett nytt förhållande direkt efter och sen dejtar min bästa vän, för att den fjärde ligger med min granne....bara för det så blir jag rädd.
Skumt ?? Näää eller ??
Femte gången gillt nu va ??
Ja det är sånt här man ältar och beklagar sig över när man sitter själv på julafton.
Patetisk ?? Jag ?? Tycker ni ??
Livrädd med en ganska SÄMST syn på sig själv pga hur andra har behandlat en
(Medberoende-människa eller hur Virre)
det beskriver mig rätt bra.
Äh, jag är väl knappast helylle och bäst jämt jag heller, men eftersom jag är på det humöret så kör jag på i ältandets tecken ;)
Men nu har jag skaffat mig en personlig livscoach i "kakform" och tänker testa alla tips och råd som han kommer med.
Och någon dag ska jag väll kunna lita på någon igen, men jag tänker inte vara blåögd och naiv, men inte heller misstänksam och bitter.
Nu kommer M <3
PUSS
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar