Jag är tom och trött. Känner mig helt borta och vilsen och grå och osocial.
Mina barn är snälla och jag går med tårar i ögonen.
Dom ställer frågor och jag svarar så gott jag kan. Dom saknar oxå och försöker väl förstå.
"men varför mamma?"
Har en till person försvunnit från deras liv nu ?
Kommer det bli jobbigt för dom ?
Va har jag ställt till med.
Har jag ens gjort något ?
Nä, inte mer än att vara den otillräckliga mig med alla mina fel och brister.
Bläää
.......Anneli........
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar