Alltså jag slutar aldrig fascineras av vilka fantastiska och goa ungar jag har.
Idag har det varit mycket jag och Hugo. Och vilken kille han är. Så jäkla rolig. Charmig. Så spontan. Och så fokuserad på saker han tycker om. Just nu är det Pokémons och han går in för det till 300%. Kollar klipp. Visar. Förklarar. Och jag fattar ingenting. Men det jag fattar är att solen lyser nästan alltid i Hugos värld. Han ÄR solen. Det är nog snudd på omöjligt att inte tycka om honom.
Å så Ludde. Har bara sett honom korta stunder idag. Men det slår mig hur ansvarsfull han är. Även om det kanske busas och trotsas med kompisar och det kan bli kaxigt å så, så litar jag på honom. Han vet att han lever under: "frihet under ansvar" och han sviker inte. Fina vackra kloka unge. Han har blivit stor så himla fort och jag vill ibland bara hålla kvar honom hemma och krama om honom.
Men livet ska vara såhär. Det är naturligt och jag är glad sålänge dom är skötsamma grabbar.
Världens bästa killar. Vad gjorde jag utan dom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar