Jag fattar inte

Lustigt läsning det här för det har varit några av dom tankarna som har förföljt mig den senaste tiden. 

Och varning för störande läsning (för er som irriterar sig på sånt) så fortsätter ni att läser bara för att ni är nyfikna och sen irriterar er....ja då är det ni som är lite......KoKo ;) 

 Men så här är det, jag kan inte riktigt förstå hur nån kan välja MIG att vara med, tycka om och stå ut med ? 

Jag kan inte riktigt förstå hur någon kan tycka att JAG är så fin och värd att satsa på, jag kan verkligen inte för mitt liv fatta detta. 

Ibland så bara; ja ja det är så och det känns ju bra, men sen när jag börjar fundera så blir det bara så märkligt och ofattbart och läskigt

Minns inte när någon tyckte om MIG sist, så där På RIKIGT 

SÅ jag har JÄTTE SVÅRT att greppa och tro på det.
Och det är ett störande moment, jag börjar verkligen förstå hur rubbad jag är i mitt tankesätt och hur mycket det förstör mig.
Jag tycker ju själv inte att jag förtjänar det och då kan man inte ta det till sig och på det viset så kanske man sårar den andra genom att inte lita på dennes ord.

Och i såna här situationer så känner jag mig rädd och främmande och vet inte hur jag ska hantera det. 

Knepig var ordet, skulle kunna klämma dit osäker oxå kanske ;) 

Och lite smått störd. 

Nä då, finns bra saker med mig oxå, men hur kul är det att läsa och skriva om ;)