Ibland måste vi bli påminda om att vi inte kan lita på att den vi tror ska finnas där för alltid, inte alltid kommer att göra just det.
Vi blir lämnade, vi lämnar, vi sviker och vi blir svikna.
Personen du inte kan leva utan visar sig kunna leva hur bra som helst utan dig, eller med någon annan.
Vi ifrågasätter oss själva.
Varför duger inte jag ?
Vad är det för fel på mig ?
Vad gjorde jag för fel ?
Men vi måste vara våra egna hjältar.
Vi måste vara starka och stå stadigt på våra egna ben så att vi den dagen då det värsta händer, då den värsta stormen sveper in i våra liv då ska vi stå emot den.
Vi vinglar till, men vi hittar balansen för vi då VET att ingen annan kan rädda oss, göra oss lyckliga om vi inte själva är genuint lyckliga inom oss själva.
Är vi det, kan inget oväder i hela världen fälla oss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar