Vad många inte verkar förstå, så är jag otroligt tacksam över mitt liv. Jag har två helt underbara barn. Jag har ett jobb och arbetskamrater jag trivs med.
Jag har en liten med värdefull skara med vänner som jag uppskattar som fan. Jag är "frisk". Jag skrattar varje dag. Jag har en lägenhet som jag tycker om. Jag har en härlig familj.
Jag har så himla mycket som är bra och som jag tänker på och uppskattar och är tacksam för VARJE DAG i mitt liv.
MEN...........men, jag måste få sakna kramar, att bli älskad, att knulla, att dela frukostar med någon. Att åka och storhandla, att laga mat, att bli kliad på ryggen, att få höra orden "jag älskar dig", att få hjälp med disken/tvätten/städningen mm
Jag måste få sakna en relation och en man ibland utan att bli sedd som otacksam och missnöjd.
Att ha en trygg famn att somna i. Att ha någon som saknar mig. Att få göra någon annan lycklig. Och att få vara någons älskling. Att få vara nåns anledning att le.
Det måste få vara ok för mig att sakna det........IBLAND. SNÄLLA !!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar