Att rensa, sortera och fokusera på rätt saker. Att kämpa på när mycket går emot mig. Att inte ge efter. Att stå upp för mig själv. Den Anneli som är som hon är. Sådär slarvigt ordningsam. Kärleksfullt avståndstagande. Stark och osäker. Ärlig och full med brister.
Men idag fick jag ett mail. Jag berör tydligen. Och det var så fint skrivet. Och det stärkte mig. Som om någon såg mig och lyssnade på mig fast vi aldrig pratat.
Det var fint. Det gjorde min dag. Och att min kärlek till mina barn berörde......
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar