Gråter. Mår illa. Kan inte äta. Gråter mer. Svårt att andas. Skakar. Ont i kroppen. Fryser. Hjärtklappning.
Det här känns inte bra. Gick hem från jobbet. Orkade inte, kunde inte. Fick skjuts hem och jag bara fortsätter att gråta. Magsjuka. Ångestattack. Kramper. Vi avverkar allt drygt samtidigt tydligen.
Och vi kan även lägga till en axel och en höft som värker, då jag ramlade idag när vi varit på Hugos utvecklingssamtal. Det var efter det som allt började kännas konstigt.
Spyan kom här hemma. Jag hoppas verkligen att det var den enda. Men med tanke på hur magen känns så ser det inte så ljust ut. Megaångest då vi är kort om personal på jobbet och ångest för att ev smitta kidsen i helgen så dom inte kan spela innebandy.
Nej, nu är det svårt att dra på smilbanden. Men jag gläds åt åSkägget och hans mamma som fick mina biljetter till Lasse.W. Jag är glad för att Hugo ringde mig. Ni ser, det finns alltid nåt att vara glad åt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar