Som i filmen

"The notebook" (Dagboken) När mannen varje dag berättar och läser för sin dementa fru om hans och hennes kärlekshistoria så att hon ska minnas honom igen. Och ibland händer det. Dom får en kort stund ihop när hennes huvud och tankar klarnar. En underbar stund som han lever på och som han varje dag hoppas att den ska komma tillbaka. Om så bara för några minuter. Då är det bara dom två. Och allt det andra, sjukdomen är som bortblåst. Sen blir allt som "vanligt". Hennes sjukdom tar över och hon minns inte vem han är inte heller vem hon själv är............

Jag kan förstå ❤️