söndag 27 maj 2012

En kram tack

Jag känner att jag skulle behöva en kram. 
En stor varm kram och någon som säger att allt kommer att bli OK.
Fy va jag känner mig tom och ledsen idag. 
Vill bli omhändertagen och ja....kramad. 
Inget mer, bara tröstad tills jag återfår min normala andning. 

I morgon kommer mina underbara vildingar äntligen hem igen. 
Fy va jag har saknat dom idag. Nä, nu kommer dom där jobbiga tårarna oxå. 

Jag hatar söndagar !!
Ångestdagen nr1





Inga kommentarer: