Nåt har hänt, jag har fått mig en tankställare.
Och jag har varit så mycket i min egen ÖVERANALYSERANDE värld.
Den där stackars M, han får stå ut med mycket han ;)
Och ja, jag är faktiskt tacksam för varje dag han är kvar.
Tar inget för givet och att nån står ut med mig när jag knappt står ut med mig själv det är beundransvärt.
Även fast han inte verkar tycka att det är så farligt som jag gör.
Idag känns det som om lite av min rädsla har släppt.
(men det kan så klart ändra sig igen)
Men idag har jag öppnat upp liiiite mer känns det som inombords.
Ett litet steg för mänskligheten men ett stort steg för mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar