Ibland känner jag att jag har gett upp mina tankar om kärleken och om att hitta en partner.
Jag håller folk borta, INGEN får komma nära nu.
Ibland tror jag att det är för att jag är rädd att bli sårad igen.
Men ibland så känner jag mig 200% uppriktigt jävla trött på karlar.
Orkar inte med någon alls.
Orkar heller inte vara nåt jävla alternativ som funkar lite då och då i brist på annat.
Lite bättre än så borde jag väl vara?
Eller jag ÄR bättre än så heter det visst.
Nej, bitter bitter bitter det är jag det.
Plus sjukt jävla trött på alla barnsliga och omogna beteenden.
Blir helt matt av att skriva det här inlägget oxå haha
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar