Åååååäå

Igår fick jag äntligen träffa honom. 

Jag var så nervös. Men utan att säga för mycket så var det dom fem bästa timmarna på länge. 

När jag fick se honom........!!!!! 

Tiden gick alldeles för fort. Och tårarna var ett faktum när dörren stängdes och jag var tvungen att gå då besökstiden var slut. 

Det känns bra i hjärtat och själen. Samtidigt känns det så sjukt tomt och saknaden är nästan värre nu. Men åååååååå