Har varit på mitt livs första seans.
Å jo då, det var intressant.
Men jag sitter där med en viss skepsism. Kanske inte över andar men över själva grejen att ta betalt för människors förhoppning och "svaghet" (typ)
Vissa saker köper jag, andra inte.
Hade iallafall lite hjärtklappning och fascinerades av hur han ibland prickade rätt på vissa personer.
Fick reda på under frågestunden att jag är en vårdande person som inte är där jag ska vara
Att jag har det i mig och att jag har öppnat en dörr.
Ingen från andra sidan som ville mig nåt iallafall.
Hade väl hoppats på att farmor eller farfar skulle ge mig några visdomsord eller iallafall säga hej för att stärka min tro på att han kunde tala med dom.
Nu då ? Övertygad?? Nej ! Men jag vill gärna tro på ett liv efter detta och väljer att göra det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar