Lilla mini funderar över döden.
Igår så hörde jag att han grät efter att jag lagt dom.
"Jag vill inte dö, mamma!"............och så kom samtalet upp.
Hjälp, det här var jobbigare än "Hur blir barn till", och jag anser att jag inte var speciellt pedagogisk och vet inte om jag gjorde rätt.
Alla ska vi ju dö nån gång, men kan han förstå det, kan han förstå att det kan dröja 100 år till.
Va har dom för tidsbegrepp ??
Vi pratar om änglar och om Oldemor och hur vi skickade upp en ballong till henne i himlen mm
Å när han somnat så började även jag att gråta.
Man vill ju bara skydda sina barn från döden, det ska aldrig hända och man vill ju skydda dom från allt ont, men jag vet ju att det är omöjligt.
Efter en stunds samtal blir det tyst en lång stund sen säger han:
"Mamma, vi kanske kan köpa en dödfångare" (Drömfångare ska ju ta bort dom onda drömmarna, så då tänkte han att dödfångaren tar bort döden) *snyft*
Vi diskuterar mera, sen lugnar han ner sig. Det blir tyst igen en lång stund. Trodde nästan han hade somnat.
"Tror du dom har det roligt där uppe mamma?"
Å min lilla älskade unge. Från att vara så liten och utan större bekymmer, till att snart fylla 5 år och fundera över döden.
Men jag är så otroligt glad över att han kan prata om det han känner !!!
JObbigt ämne och jag vet inte om jag gjorde det bra, men jag gjorde det jag kunde.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar