Ett livstecken från Gili Air

1999 åkte vi till Indonesien (bl.a) och Gili Air  jag och min bästis Linda. 

Där var vi i över fyra månader. 

Vi vart kära där nere, dock inte i varandra ;) haha

Utan i varsin kille i lokalbefolkningen (klassiskt värre för en turist att bli det) 

Och killarna där nere avlöste flickor på långa band, vi såg ju det eftersom vi var där så länge. 

Vi åkte hem, höll kontakten med "våra killar" och levde i den naiva tanken om att det bara var vi för dom. Magkänslan sa det till mig.

Det höll ju såklart inte. 

Men, man har ju alltid funderat på hur dom har det, eller hur HAN har det.

När BajsCarro åkte till Gili Air för ett par år sedan så av en slump så hittade hon honom och en av mina bästa killkompisar där nere. 

Och det visade sig att han mindes mig. 

Inte bara som en i mängden utan jag var speciell verkade det som. 

Och idag fick jag en vänförfrågan på FB från just honom, och jag är tydligen hans enda vän där :) 

Så himla roligt !!

Han har förändrats massor och jag vet Carro berättade och skickade kort på hans fina fru och söta dotter. 

Jag blir sååååå glad. 

Först och främst att få se honom igen och för att han minns MIG. 

En bekräftelse av det speciella slaget.