En av dom sakerna jag älskar hos människor är dom som har självinsikt och förståelse för andra, dom som kan se sina egna fel och brister och som kan be om ursäkt och som inte alltid kommer med ursäkter och anklagelser.
Folk som är ärliga och inte vänder kappan efter vinden, människor som är trogna och äkta.
Jag TROR mig lätt kunna läsa av människor, men jag har jätte svårt att konfrontera om jag VET, tror eller misstänker att dom talar osanning och försöker få till en bra berättelse.
Jag håller hellre masken och låter dom vara.
Jag blir besviken på människor som ljuger, hittar på historier mm.
Jag vill inte bli imponerad på det sättet och blir lite ledsen om folk tror att dom måste hitta på för att verka spännande i min närvaro.
Jag vill ha äkta vara.
Jag fascineras av ärlighet (inte dumärliga människor som kan såra, dom har jag ett problem med, men det är för att jag är så osäker själv om person) och genuina människor med hjärtat på rätta stället och som är sig själva på deras hjärtliga, varma, galna, sjuka, märkvärdiga, egendomliga, okomplicerade, komplicerade vis.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar