måndag 24 maj 2010

Jag gör inget för att imponera

Nu när jag har träffat en kille och faktiskt har ett förhållande så finns det ju en hel del underliga tankar och saker att fundera på.
  • Va ska MIN familj/vänner tycka om HONOM ?
  • Vad ska HANS familj/vänner tycka om MIG ??
  • Kommer han att stå ut med mina egenskaper ??
  • Kommer jag att stå ut med hans ??
  • Ska jag smyga upp på morgonen och sminka mig så han inte får se hur jag ser ut "på riktigt".
  • Kan jag hålla in magen samtidigt som jag sover och han håller om mig. 
  • Måste jag börja kolla på Krigsfilmer igen ?? BOOOORING !!!!!
  • Ska jag raka mig JÄMT nu ??

Jag är rädd men kämpar för att inte hamna i mitt vanliga förhållandemönster.
  • Jag måste inse att han valt mig.
  • Jag måste någonstans förstå att jag är värd att må bra.
  • Att jag är värd kärlek och värd honom.
  • Jag måste sluta se mig som "den mindre värda" "den fula" "den underlägsna" i förhållandet.
  • Jag kan inte förlora mig själv, mina intressen, mina åsikter, min självständighet, min personlighet och min vilja för någon annans skull som jag har gjort tidigare.
  • Jag tycker att han är underbar, men måste vara försiktig så att det inte blir en "dyrkan" 
  • Jag tror att ett förhållande ska vara jämlikt på alla sätt och vis. Det ska inte finnas övertag från någon sida.
  • Man ska jobba ihop mot samma mål

Men en sak som är bra med mig, är att jag aldrig gör mig till. det är inte min grej. Jag är jag och tydligen så är det det han vill ha nu. Och det gillar jag. Och skulle nu inte hans familj och vänner gilla mig ja då är det så.

Men en sak som inte är bra med att vara mig är just att jag nedvärderar mig själv så mycket.
MÅSTE JOBBA PÅ DET!!!

Det är en spännande period med mycket nytt som händer. Nya känslor och allt är som ett äventyr :)



.

2 kommentarer:

Kak sa...

Oj, kan man kommentera nu? Det hade jag missat!

Hehe, igenkänningsfaktor på den där listan! En punkt som bekymrade mig i början var "Tänk om jag fiser massor när jag sover och han hör det (känner det på lukten!)!".

Och... det gjorde jag tydligen, men Morgan behöll mig ändå. Tur.

anneli sa...

Hahaha, får hoppas att min älskling ärlika öppen för lukter och naturlighet då ;)