söndag 26 april 2009

då var vi där igen

Förbannade kvällar och nätter.
Jag borde verkligen sova för jag är sååå trött.
Men jag varken kan eller vill.
Det är så jävla tomt, tyst och tråkigt.
Saknar kramar och mys.
Saknar mina barn, saknar att bara ha nån här hemma.
Jag behöver egentligen inga kramar heller, bara att nån finns här så jag kan känna mig trygg.
*suck*

1 kommentar:

Andrea sa...

båda har vi en jobbig kväll... Fan, att man ibland ska känna överhuvudtaget. Kvällarna är värst, när allt lugnat sig, när man känner att man är just, ensam... Kram på dig, vet precis hur du känner!