Det är bara jag

En konstig känsla av tomhet, ledsamhet och lättnad infinner sig i mig. Barnen har precis åkt och jag är själv igen. Det har varit en mixad helg av bråk och en massa skoj.

Känner att det är skönt att få vara själv samtidigt som det blir så fruktansvärt tomt på en gång.

Funderar på att titta på nån film och bara koppla av så mycket jag bara kan.

I morgon är ju tanken att jag ska springa vårruset i västerås, men jag har ruskigt ont i min nacke och hosta och en lätt förkylning så jag vette fan hur jag ska göra. Men det vore ju synd att missa för jag har väntat så länge på det och det är ju så kul hela grejjen. Mycket folk och goda vänner.

Nästan hela mammagruppen ska ju dit och det är alltid kul att träffas, mumsa lite picnic, glo på folk och svettas i 5km.

Håller tummarna för att det blir bättre tills i morgon. :)