Mina inre organ höll på att sprängas

Dagen med vilingarna har varit både upp och ner.

Vissa saker har gått bra och vissa inte. Vi fick sällskap av pappa som var hemma när vi skulle hämta Milla. Vägen ner på stan var olidlig för Ludde var så sur. Orkar inte gå, och jag orkar inte putta på vagnen med både honom och Hugo i och soeciellt inte när det är sjukt mycket snö och jag har svin ont i ryggen.

Kände att tårarana inte var långt borta och att skriket jag skrek inombords var så högt att alla mina inreorgan höll på att sprängas.

Efter våran promenad med milla och morfar lämnade vi den fyrbenta hemma och begav oss till älskade Vallonen (som för övrigt har världens bästa personal tillsammans med barnens dagis).

Ludde ville inte gå utan tvärstannade och vart sur (??!!), vi gick, sen när han var utom synhåll så gick morfar för att leta och jag och Hugo gick in på Vallonen.

Det tog lång tid.....skumt. Var är morfar...var är Ludde. Där kom Ludde.

Han hade gått in på leksaks affären. Jag såg Morfar framför mig med hjärtat utanför kroppen, springandes och letandes efter Luddis.

Fick låna telefon och ringa. Han kom, vi käkade, sen blev Ludde sur igen och väldigt otrevligt. Var bara att sticka därifrån. HUgo skrek, Ludde grinade, jag var skit förbannad.

MYYYYYYYSIGT !!!!!

Sen skulle jag springa in på leksaksaffären där det är 50-75% REA, hittade pärlor och en blixten Mc queen bil. Hade jag plånboken med mig då ?? NEPP, I vagnen som morfar springa och knuffade på med kidsen. *SUCK*

Vi gick. Hugo somnade och jag och Ludde gick ner och bowlade varsin serie.

Nu är vi hemma och har det ganska bra faktiskt.