Funderar starkt på att skaffa mig en karl/kille som kan bo hemma hos mig när jag har barnen och som jätte gärna vill bli plastfarsta till mina vildingar.
Det finns så mycket som är skit tråkigt och som suger pung med att vara ensamstående med två barn. Samtidigt som det finns mycket som är jätte skönt.
Men just nu är det drygt.........
det ska alltid protesteras från bägge två när vi ska klä på oss och gå ut. Skönt det vore att ha lite hjälp där. Man delar upp sig och tar varsitt barn.
När man är ute och ena vill åt norr och den andra vill åt söder, den ena vill in medans den andra gråter och vill vara ute men inte själv. Och båda skriker "MAMMA!!!!!!" Mamma gunga mig, mamma jaga mig, mamma jag fryser, mamma hämta mina vantar, mamma vart är min mössa, mamma jag vill till morfar, mamma kolla på MIG !!!!
Ha nån som kan antingen laga maten eller som kan leka med barnen medans jag grejar i köket.
Alla jävla köksbestyr tar upp så sjukt mycket tid. Maten ska förberedas, lagas, ätas, städas undan och när man är klar med det så ska nästa måltid förberedas. Och mellan dom få sekunderna så ska barnen tvättas, roas, bytas på mm.
Allt går fan så mycket enklare om man är två. Inte för att jag inte klarar det. Men ibland hade det varit skönt att tagit den första bästa karl bara för att få lite hjälp.
Och det jag saknar mest är väl nån att dela allt som händer runt barnen, nåt roligt dom säger vid matbordet, nåt tokigt dom gör mm. Roligt att prata och skratta åt det tillsammans med någon.
Nu är jag väldigt dramatisk, men det är en dryg period jag är inne i.
Tänker mycket på familjen, familjelivet och att det faktiskt är skit trist att vara själv ibland. Tänk om det hade varit lika lätt för mig som det är för andra att bara hitta nån, flytta ihop och slippa det svåra med att vara ensam och prova på allting själv.
det är tur att det finns dagar då man får andas. Men dom dagarna saknar man ju nån att kramas med och bara tycka om.
Samtidigt som det är en sån otrolig frihet att få vara själv med mina barn....att bevisa att jag fixar mitt liv med dom ensam. Jag är inte i nåt behov av någon annan , men ibland vore det jävligt skönt :D
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar