Olustig känsla

Ibland vet jag inte vad jag ska tycka och tänka. Eller ska jag säga: vad jag BORDE tycka och tänka.

Jag är ju ganska dramatisk av mig och förstorar upp saker och ting till enorma världsproblem ( i min värld alltså) I går fick jag en olustig känsla som jag inte kan släppa. Kände mig dum och......ja jag vet inte hur jag ska förklara det. Men jag har tänkt på det så himla mycket idag och har kännt mig ledsen över det.

Och det är så typiskt mig att ursäkta mina känslor som om dom vore fel. Jag ursäktar mig själv inför det jag tycker och känner. Fast jag inte säger vad det är rakt ut så har jag en inre dialog med mig själv där den ena Anneli tycker att jag är så jävla löjlig och barnslig och borde be om ursäkt för sättet jag tänker på, medans den andra Anneli faktiskt känner så och kan inte göra nåt åt det.

Jag låter kanske heeelt schizofren nu.

Men jag hatar att ursäkta mig, jag hatar att jag själv alltid förutbestämt att jag ska säga förlåt för att mina känslor är fel !! På det viset låter jag andra....vad ska jag säga inte trycka ner mig....men vinna innan jag ens hör deras svar/version/mening, för jag har redan ursäktat mig och därmed sagt att JAG HAR FEL !!

Är det nån som fattar vad jag snackar om ??? haha