Varför är jag livrädd för ett förhållande FORTFARANDE, jag får panik vid tanken. Samtidigt som man så gärna vill vara redo och vill ha allt det där "trygga". Men näääää...................jag måste vara störd eller bara helt skadad och trasig i hjärta och själ FORTFARANDE.
Folk hittar ju nya hela tiden och bara kör på, men kanske mina murar faller snart och jag vågar tänka lite längre. Visst känslor kan man ju få så klart, på den fronten är jag ju inte död som jag tidigare var och det är ju positivt.
Men jag är på nåt vis rätt nöjd där jag är nu. Och vem vet....plötsligt händer det som dom säger.
*PUSS*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar