Jag är duktig på att sätta gränser för mig själv och mina känslor. Visste faktiskt inte att jag var så stark och bestämd på det området.
Trodde det var en omöjlig sak att göra faktiskt, för man känner ju det man känner.
Kanske känner jag, men vill inte riktigt se det själv eller erkänna det för mig själv. Lägger locket på, men ändå finns det där under. Jag vet inte !!
Så blev det svart *S*
Men jag funderar hur mycket man kan "lägga undan" när det kommer till känslor i alla former. Jag tror att man är ganska duktig på det, men till slut kommer det fram på ett eller annat sätt.
Men självklart är det som ett skydd. Ett skydd för att inte bli sårad, för att inte visa sig sårbar, vara stark, inte besvära andra mm mm.
Dumt.....ja ibland kanske. Nyttigt oxå tror jag............på nåt skumt litet vis.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar