Har märkt att folk gillar att läsa om andras elände mer än om deras lycka.
Jag kan förstå, det kan jag absolut. Det är härligt med folk som mår skit och berättar det öppet för då kanske man mår lite bättre själv, ens egna problem kan verka mindre, man får bekräftelse på att man själv är normal, eller så inser man att alla inte lever ett perfekt liv som man oftast tror.
De flesta av mina läsare fick jag när jag började spy ur mig mina känslor efter skilsmässan. Alltså när jag mådde som sämst.
Men kanske är det mänskligheten och ärligheten som lockar ??!!
Jag skyddar mig själv ganska ofta genom att ignorera jobbiga saker. Läser inga bloggar om sjukdommar, läser inte tidingsrepotage om riktigt tunga grejer så som barnmisshandel/barnmord/pedofili tittar inte på dokumentärer om våldäktsmän/mördare mm mm.
Det tar så mycket av mina tankar och mitt välmående, jag tar på mig för mycket och kan inte släppa sånt. Jag kan gå och må illa och på nåt vis så slutar jag att fungera.
Jag får dåligt samvete för att jag har det så bra.
.
1 kommentar:
Jag gillar humorbloggar mest! Självironi och flum, samtidigt som det kan vara väldigt gripande att läsa om ledsamheter och få känna en annan människas känslor!
Men det är ju bara jag!
Skicka en kommentar