Duktiga tjejer dvs jag, Paulina och Jennie har varit ute och gått idag. Först till oti sen golfbanan så vi hamnade på 'andra sidan'. En riktig lång promenad. Jennie kom upp i ca 25000 steg. Lite mer vart det. Det var så skönt att bara gå och gå och prata och tänka och njuta av det underbar vädret. Ja det finns mycket att tänka på, fundera på och undra över. För så länge det finns feghet och lögner kan jag inte göra något annat än att gissa och anta och fundera. Jag känner mig osäker och mitt självförtroende har fått sig en törn. Det är jobbigt att bli lämnad. Kärleken tar inte slut på en gång och jag vet inte längre vad jag tycker och känner. Ibland tom ibland överväldigad av känslor. Som en berg ochdalbana. Fast en otäck sådan. Tack J för din medkänsla. Kram till mina vänner kända som okända.
2 kommentarer:
Vill bara ge dig en stor kram!
Har börjat läsa din blogg senaste veckan och vill bara säga att du skriver så bra och vilka fina kort du tar!
Även fast jag inte känner dig så är jag helt säker på att du kommer ta dig ur detta starkare än någonsin. Men jag förstår att det inte känns som så nu.
En stor styrkekram till dig!!!
Skicka en kommentar