Trodde ett tag att jag aldrig skulle komma hemifrån. Min härliga treåring vill hellre skrika, sparka, slå och protestera på alla sätt han kan än att klä på sig. Kunde inte hallå tårarna borta. Det är så jobbigt. Och ännu mer jobbigt är det väl för honom det lilla livet med allt som händer och alla känslor som finns i den lilla hjärtliga kroppen. Och mens har jag och tålamodet är väl under all kritik. Nej den här barn perioden har varit jobbig.
1 kommentar:
Varför alltid på morgonen? varför alltid protester? och om det nu är så fruktansvärt att gå till dagis, varför blir det då samma visa när man ska hem? tänk om man ändå kunde förstå.
Du är inte ensam om detta problem.
Undrar när det svänger och blir tvärt om.......
Skicka en kommentar