Har aldrig känt mig så här.
Så trött i kropp och själ.
Så matt och orkeslös.
Så svag.
Orkar ingenting. Vill ingenting. Känns som om jag skulle kunna sova flera dygn i sträck. Hjärtklappning och huvudvärk. Men måste vara stark så länge barnen är här.
Och igår var det nån som tyckte att jag skulle tänka lite mer på dennes behov och anpassa mig mer efter honom och underlätta hans situation när jag frågade en enkel fråga Suck!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar