Tiden läker alla sår.....ja så sägs det och det ligger mycket idet.För 8 månader sen levde jag i en värld, av förnekelse, förvirring, hjärtesorg, lycka, lättnad, förtvivlan, ångest........ett nytt liv som jag skulle leva där frågorna var fler än vad jag någonsin trodde jag skulle kara av.
Sömnlösa nätter, tårar som aldrig ville ta slut, en emotionell bergoch dalbana.
Visst lever jag kvar i en sån på nåt vis. Men det är lättare att andas nu.
Det gör inte ont längre, även om det, när det kommer upp nya händelser svider till i hjärtat och jag ifrågarsätter mitt värde.
Men det är lättare, mycket lättare.
Den sista veckan har jag haft ont i kroppen, i hjärtat, tårarna i ögonen svider och rinner ner på kinderna titt som tätt,
Jag tror på nåt vis att jag är inne i en period nu där det är dags att släppa allt som har varit helt och fullt ut.
Gå vidare, inte i livet, för det känner jag att jag har gjort, men i mina känslor. våga känna efter och kanske öppna mig för nåt annat.
Nåt är det som händer iallafall..............jag känner ett STORT behov av att komma iväg......just NU. En resa, nånting............ för att hitta orken att börja leva fullt ut !!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar